The thoughts of Eklundh

Synd att ni nu är på andra sidan jordklotet – men nu skulle behöva köpa SvD nu på söndag.. Men då är det ju väldigt bra att internet finns så att ni kan läsa här!

Trevlig läsning..

Imorgon är det äntligen dags för en rejäl time-out. Det blir precis lagom till att julskyltandet och julpyntandet börjar. Det kommer vi inte att sakna. Det vi möjligen kommer att sakna – utöver barnbarnens fotbollsturneringar – är invigningen av Citytunneln. Vi kommer att åka ut via Svågertorp/Hong Kong och hem via Bangkok/Hyllie. Som kompensation får det bli en särskild tjänsteresa till Lund i början av februari där hemfärden slutar i Köpenhamn … hoppas jag.

Dagen började annars med en smärre katastrof. Det var en del springande ut och in via altandörren. Plötsligt stod jag med innerhandtaget i handen. Visserligen behöver jag ofta ett handtag – men inte bokstavligen i handen dagen innan avresa. Om det är något jag avskyr (och inte behärskar) så är det att montera lås och dörrhandtag – särskilt i mörker och kyla. Dessbättre förbarmade sig Akki och hittade en låssmed i Höllviken som grejade problemet på tio minuter. Tack och lov att det fortfarande finns professionella hantverkare.

Lite – men inte mycket – kommer jag att sakna sossarnas letande efter identitet. Inte oväntat börjar media och sossarna i galen ända. Identitet är mer än person och förpackning. Det hade varit klädsamt om de börjat fundera något över vad de vill kränga innan de bestämmer vem som ska kränga. Men det ger ju inga löpsedlar. Löpsedlar kräver namn och bild och inte komplicerade sammanhang. Tomma tunnor bullrar mest? Lite – men inte mycket – kommer vi att följa händelseutvecklingen. Vi räknar med fullödiga sammanfattningar av vänner som dagligen är närmare händelserna centrum.

Hysterin var och är sanslös: http://www.sydsvenskan-img.se/archive/00865/Ladda_ner_Sydsvensk_865036a.pdf

Hur som helst blev det en utmärkt avslutning på helgen som tillsammans med familjen började med en mustig svartsoppa, därpå en knaprig gås med sedvanliga tillbehör och avslutades med Farmor Karins av Carina övertagna smarriga äpplekaka i fredags. Sedan fortsatte det i lördags med att Fredriks Husielag vann Gåsacupen (säsongens första inomhusturneringen i fotboll). I förmiddags klippte jag gräset för sista (?) gången för säsongen. Efter som de flesta löven har fallit till marken blev det ett drygt arbete att kratta gräsmattan. En tredjedel återstår dock – men jag ska ha något att syssla med i morgon utöver att förbereda för att vi ska få ny skorsten och spis på tisdag.

Det var bara några plusgrader när vi körde till matchen och Akki och jag var rejält påpälsade. Det blev nästan lite svettigt i all eufori. Trots att det var ett visserligen kontrollerat men ovanligt krampaktigt spel och för många osäkra passningar och inlägg – eller var det jag som var ovanligt tagen av stundens allvar och omgiven av för många supportrar som tagit ut segern i förskott som gjorde det svettigt. Stämningen var dock hög hela första halvlek och nervöst dämpad när MFF spelade på säkerhet i andra halvlek. Det märktes inte att den fysiska temperaturen var nollgradig när domaren äntligen blåste av matchen och publiken stormade innerplan – ett djävla oskick som förmodligen (och förhoppningsvis) dels kommer att kosta MFF att antal hundratusen kronor, dels innebar att laget inte kunde göra sina sedvanliga hälsningar och tacka publiken och dels inte kunde springa ärevarv. Det var många som ville ha en bit av gräsmattan eller en del av nätet i målet. Hur som helst – slutet gott allting gott och vi är nu nöjda och glada och kan i veckan påbörja att mentalt ställa in oss på att den 17 nov påbörja vår nioveckors resa till Australien.

Mörkret kommer allt tidigare på kvällen och varar allt längre på morgonen. Trots det skamlösa valresultatet finns det ändå ljuspunkter här i livet som SPAMALOT, ålagillen, skönlitteraturseminarier och en ny varmvattenberedare. Det gives också några ting att se fram emot som en gåsmiddag, en ny braskamin och inte minst resan till Australien.

SPAMALOT var en höjdare med många referenser till traditionella Monty Pyton gags såväl som till aktuella svenska och malmöitiska företeelser. Blinkningen till malmöuppsättningen av ”Singing in the Rain” var riktigt bra och välgjord.

Ål är nyttig mat. Det lär innehålla långa fleromättade omega-3 molekyler. Den är dessutom delikat kokt, stekt, luad eller rökt. Att det dessutom krävs rejält med snapsar för att man inte ska bli sjuk gör ju inte saken sämre. Trevligt var det också att vara i en ålabod på Österlen. Varmt och skönt inomhus och inombords och en gnistrande klar stjärnhimmel utomhus. Vintergatan syntes tydligt – och det var längesedan jag såg den så bra.

”Tysk höst” skriven 1946 av Stig Dagerman var månadens läsövning. Vi brukar inte var överens om kvaliteten böckerna vi läser men för en gångs skull var vi alla genuint entusiastiska. I grunden är det ett samling reportage som publicerades i Expressen 1946. Dagerman som då bara var 23 år och hade publicerat en bok fick en rejäl reskassa och fria händer att skriva om tyskarna efter andra världskriget. Det är ruggigt välgjort och moget av en 23-åring och lika imponerande är den tilltro och tillit en (kvälls-)tidning visade en vid den tiden okänd författare. Boken anbefalles å det bestämdaste.

Idag har vi efter en del om och men – vår normale rörmokare här i Höllviken Hedin har blivit rejält krasslig – fått en ny varmvattenberedare inmonterad. Den gamla var över 35 år. Nu kan vi åter få riktigt varmt vatten – inte minst när vi duschar. Förmodligen kommer det inte heller att märkas på elförbrukningen.

Gåsmiddag och annat finns det säkert anledning att återkomma till.

Visserligen vann MFF över Göteborg idag och det finns goda skäl att glädjas åt det.

Men framför allt finns det goda skäl att glädas åt SVT:s satning på Svinarp som har det mycket goda omdömmet att i uppstarten av serien ge en referens till Lennart Lundquist “Demokratins väktare”. En av de tre bästa statsvetenskapliga böcker som skrivits av svenskar. Om någon undrar vilka två som kan konkurrera är så är den ena av Herbert Tingsten om svesnkst väljarbeteende från mitten av 1930-talet och den andra är H F Peterssons avhandling “International Order” från mitten av 1960-talet.

Jag hoppas verkligen att författarna med “Demokratins väktare” som klangbotten med kärlkek lyckas gissla och göra paodi på svenska kommunpolitiker som vill så väl men som har alla mänskliga tillkkortakommande, Det är djävligt svårt men bra om det lyckas,

Problemet är att det kan fördjupa tveksamheten till det politiska hantverket om satiren blir för subtil. Det måste göras med kärlek.

Strax innan klockan 9 – när vallokalarna snart varit stängda i en timme och det ännu bara är vallokalsundersökningar som visar resultat – ser det mörkt ut för Sverige – Sverigedemokrqterna är på väg in i Riksdagen. Det är mycket illa om det kommer att stå sig!

Det är visserligen få disrikt räknade i Vellinge – men det ser ut som om SD kommer in i fullmäktige vilket är illavarslande även om det sker på moderaternas bekostnad. Det är inte lika illa Sumpan. De rödgröna tycks tappa den egna majoriteten i Malmö och SD får platser i fullmäktige.

Vi får förlita oss på de Himmeslblå imorgon kväll i Stockholm

Gårdagens sarkastiska kommentarer om datorbranschen var möjligen något överdrivna. Efter kontakt med skrivarleverantören – HP – visade det sig att det förmodligen finns en drivrutin till skrivaren i den nya burken. Det “visste” inte försäljaren på JME som jag ville köpa en ny sladd av. Han ville kanske hellre sälja en ny skrivare? Vad vet en okunnig konsument? Så det blir till att skaffa en ny kabel.

Efter en del strul med kontakten mellan datorn och routern har datorn/pinnen äntligen hittat hittat varandra – dock har jag inte lyckats logga in på nätverket. Kanske behövs det en ny “pinne”?

Det ingick ett Office startpaket i datorn. I min enfald förstod jag inte att det var ganska elementärt. Mina gamla pp-dokument tycks inte gå att öpnna utan att jag köper en ny version. Jag får väl överväga att lägga dem i OpenOffice – även om en del gamla kollegor kanske inte kan öppna dem. Förhoppningsvis är ingen intresserad av gamla funderingar.

Annars är det en mycket bra “dagen efter” Matchen – det blir nog inte en lika bra “dagen efter” på lördag eftersom det är surströmming på lördag.

Det har under en lång tid påpekats att det behövs en snabbare och bättre dator i Höllviken. Den gamla burken hade en fungerande förbindelse med inte bara en utmärkt skrivare utan också med en router. Att det inte var gjort i en handvändning att installera och flytta dokument från den gamla burken till den nya var jag också införstådd med. Men att problemen skulle vara av den dignitet som jag nu står inför var jag inte helt på det klara med.

Förr i tiden kunde man utan alltför omfattande problem föra över dokument från äldre worldversioner till nyare. Äldre prylar som t ex skrivare var normalt kompatibla. Nu blir det antingen att springa med usb-minnet till den gamla datorn och utmärkta skrivaren som då får stå och ta plats i Lilla huset eller att inhandla en ny skrivare! Till de äldre trådlösa usb-pinnarna måste man tydligen leta efter uppdateringar på nätet? Och hur gör man det när man redan kopplat in datorn under skrivbordet och dragit ledningar? Jo koppla loss allt och flytta det till routern vid kylskåpet och sedan flytta tillbaka igen! (Förhoppningsvis kan det klaras med den lilla bärbara som jag nu sitter vid – men säker är jag inte.)

Datorbranschen gör allt för att vi omedelbart ska behöva köpa nya prylar. Branschen tycks inte vara till för att underlätta för kunderna eller så ska utvecklingen alltid ligga i framkanten (eller kanske framför kanten). Branschen tycks glömma sin historia och se till att nyheter passar till äldre versioner – av både program och användare. Jag är ännu inte övertygad om att utvecklarna i branschen har förstått att man måste komma ihåg att titta bakåt. För att hitta rätt framåt måste man minnas varifrån man kom!

Det är som kvällens derby även om man måste framåt för att kunna göra mål – måste man komma ihåg att det finns ett eget mål hemma.