The thoughts of Eklundh

St George Island 2015-01-15

Florida benämner sig själv som ”Sun State” – hitintills har det varit mest snack och lite verkstad dvs. mest moln och lite sol. Traditionen med strandpromenader håller dock i sig tillsammans med Kent och en av hundarna som älskar att jaga boll i vattenbrynet. Vi tröstar oss dock mer än väl med ostron och fisksoppa. Stor glädje utbröt också i måndags, när vi framför tvn följde upplösningen av Collage Final i (am.) football Rätt lag vann – dvs. Buckeyes från Columbus,Ohio. Det var inte svårt att dela Kents och Ankis glädje som var lika stor som vår när MFF vinner allsvenskan. Det firades med en utmärkt Bowmore. Det enda destilleri vi missade på Islay.

Idag var tanken att jag skulle cykla till frisören. Mitt hår har inte fått någon klippning sedan Portugal så det var hög tid. Jag bestämde vilken cykel jag ville cykla på och kontrollerade att däcken var pumpade. Sedan började det regna! Dessbättre behövde det göras några smärre inköp till hushållet i samhället där frisören fanns. Jag slapp cykla i regnet och fick åka bil för att passa tiden. Första gången på mycket, mycket länge jag beställt tid hos barberaren. Barberaren visade sig vara en kvinna dvs. en frisörska. De senaste åren när jag blivit klippt i utlandet har jag inte kunnat kommunicera med barberaren. Det kunde jag nu. Och hon var tidvis mer intresserad av att prata än att klippa. Kvinnliga frisörer har dessutom en tendens att mest dutta lite runt håret. Efter två uppmaningar att inte vara rädd fick jag låta mig nöja. Florida är inget lågprisland vad gäller klippning och det är längesedan jag betalt så mycket – 20$. Som tur är kompenseras det mer än väl av priset på ostron.

St George Island 2015-01-12

Flygförsening pga av snöoväder i Oslo, missad bussförbindelse i Orlando, övernattning på motell och omstart i Orlando med ny buss mot Tallahassee. Lite drygt 4 timmar senare mötte med Anki och Kent upp för ett par timmars bilfärd mot målet St George Island. Det blev äntligen ett efterlängtat och glatt återseende. Fortfarande lite jetlaggade blev det en mycket oväntad överraskning. Vi körde en sträcka längs stranden till Mexikanska golfen med en bra utsikt övervattnet. Sträckan var dels bebyggd med jämförelsevis nya ganska exklusiva hus delvis ”gamla” små fiskarsamhällen. Helt plötsligt svängde vi in till ett av de äldre husen som visade sig innehålla en ostronbar! Den var ”shabby-shick”. Ingen fancy servering och personal bara skickliga ostronöppnare bakom bardisken. Det är så ostron ska avnjutas. Efter ett dussin ostron och en öl vardera kunde Akki och jag konstatera att det finns goda skäl för att Florida är berömt för sina ostron! Ostronen var inte bara färska och fullmatade – de var utsökt goda! Här kommer vi att trivas – även om Floridasolen lyser med sin frånvaro. En mycket god början på det nya året.

Ännu har vi ätit så här många ostron.

Julklappsrimmen har ännu inte fått sitt slutgiltiga uttryck och sin slutgiltiga form. Versfötter haltar fortfarande betänkligt. Mandelmusslorna däremot har blivit ordentligt uttryckta ordentligt i sina formar. Fingrarna har hållit sig i form under året med många uttryck på mobiler. Jens visade f.f.g. särskild fingerfärdighet.

Nu återstår en slitsam kväll med att få versfötterna att åtminstone nödtorftigt linka fram

Olhão 9 dec

Igår söndag var det dags för en rejäl lunch som inleddes med ett dussin ostron. De var utmärkta. Till huvudrätt blev det den portugisiska nationalrätten caldeirada. Vi valde som huvudingrediens bläckfisk men det kom också massor av snäckor, stora och mindre stora räckor och en del annat. Mycket gott och mycket riklig. Vi kunde långt ifrån äta upp allt. Solen skien från en molnfri himmel och värmde gott.

Häromdagen när jag tog min förmiddagspromenad klipptes gräset för andra gången under vår vistelse här längs strandpromenaden. Det luktade sommar. Idag har jag blivit klippt för andra gången här. Det kommer tyvärr inte att lukta sommar om det nyklippta håret när vi kommer hem?

Idag har nedpackningen börjat och invägningen av bagaget inför hemresan. Det blev onödigt mycket packat på utresan – så det blir hårda prioriteringar för att undvika onödig övervikt. Det ska skötas samtidigt som MFF spelar sista matchen i CL. Det kommer förhoppningsvis att bli spännande – både matchen och övervikten.

Olhão 6 dec

I dag blev det inte fisk? Vi fick nöja oss med en utmärkt oxfilé! Den gick utmärkt ner tillsammans med gott rött portugisiskt vin Caberca de Torjo, Reserva. Till dessert – som så några gånger tidigare smakrika hösthallon och en Twany Port. Vi mår utmärkt, solen skiner och himmeln är ljusblå. Det börjar dock bli svalt – nästan kyligt på kvällarna. När jag ska röka cigarillen efter maten på kvällen har jag de senaste två dagarna behövt ta på mig en kavaj.(I solstolen är det fortfarande shorts och kortärmat.) Jag vet de som har de värre.

Försiktigt börjar sig julen göra sig påmind. Några förskrämda tomtar, några plastgranar i butiken där vi handlar mejerivaror och – vårt dagliga vin. Sydsvenskan – som vi läser på nätet – får allt mindre redaktionell text och allt mer julannonser som gör att sidorna blir sega att ledda ner. Om det ändå berott på de enfaldigheter som svenska politiker i dagarna lyckas prestera. Det kan inte vara lätt att vara ”förstagångsväljare” eller gammal traditionell väljare för den delen i denna turbulenta politiska situation. Mer därom en bit in på det nya året när de svenska politikerna kanske har börjat sansa sig efter en välbehövlig julledighet?

Det börjar nu sjunga på sista versen här i Portugal. Några dagar sol och värme till och mer fisk innan det är dags att vända åter till dimman och mörkret och att börja kolla vädret på Panhandle i Florida.

Vi avstår från lutfisken till hemkomsten – även om det är extrapris och röd lapp. Det finns så mycket god färsk fisk. Igår soppa på bläckfisk och svärdfisk. Ikväll pargomolat.

Det är inte bara i Sverige det börjar bli kallt. Det börjar bli lite mindre varmt i Olhão också även om solen skiner från en himmelsblå himmel och solnedgångarna är knallröda och mycket dramatiska. Julen smyger sig lite försiktigt på. Vår favoritfiskhandlerska har över gloslistan på namn på fiskar från portugisiska till engelska satt en liten beskäftig jultomte. Vår butik där vi handlar våra mejeriprodukter, bullar, bröd och vardagsvin har några diskreta julgranar och ersatt sin bakgrundsmusik från Frank Sinatra och storbandsjazz till motsvarande men med julmotiv. Det får vi stå ut med, eftersom de fortfarande finns gott om alla möjliga sorters färsk fisk.

Det är dock skönt att konstatera att jag inte längre ”står på det pedagogiska verkstadsgolvet” på statsvetenskapliga institutionen. Jag hade ordentligt behövt fundera igenom det paradigmskifte som inträffat i svensk politik med sin traditionella förhandlingsdemokrati och konsensuskultur. Men förmodligen började paradigmskiftet redan i slutet av 1980-talet när individualismen och nyliberalismen fick fotfäste och sedan snabbt blev extremare än vad både Margreth Thatcher och Ronald Regan någonsin vågat drömma om. Sossarna är tyvärr medskyldiga. Det svenska solidariska samhället håller på att rämna. Många kommer att bli lämnade därhän. Håller vi på att lämna förhandlingsdemokratin och närmar oss den amerikanska konfliktdemokratin?

Jag har nyss avslutat åtminstone 3:dje omläsningen av C.J.L. Almquist Det går an. Glasmästardottern och fönsterrutor som både skiljer och förenar känns aktuellt – trots att jag är delaktig är jag en främmande åskådare som inte känner igen omgivningen. Jag hoppas att omläsningen av Karin Boyes Kallocain ska ge mig samma de jevu upplevelse.

De senaste dagarna har det varit mycket sol. Och tid i solstolen och på stranden, Vi provade en ny fisk – xaputa. Vi har inte hittat någon översättning. Den var mycket god; hade fast kött och en egen smak. Igår tog vi den tidiga båten ut till ön Armona. En liten ö några kilometer från fastlandet med en omfattande sommarsemesterbebyggelse. Ett portugisiskt Båstad eller Falsterbo? Den var nu nästan avfolkad men med utmärkta sandstränder. Där solade vi i många timmar. Dagen avslutades med sauterade räkor i vitlök och koriander.

Ikväll har vi – Akki – påbörjat tillaga vår första bläckfisk. Den testas imorgon. Det är åtminstone något att se fram emot!

Olhão 29 nov

Akki har idag överträffat de portugisiska kockarna – som spelar i samma division som portugisiska domare – med sin välstekta tonfisk som inhandlades i förmiddags. Det blev mycket gott – bra stekyta och lagom röd inuti. De färska hallonen och en vällagrad brie blev en perfekt avslutning på en solig dag.

I förgår började annars hösten närma sig – temperaturen kom inte upp över 20 grader och på kvällen var det rejäl blåst och ett häftigt regnande. Vi tröstade oss med ”anchovis” – bluefish på engelska – som var på ¾ kg och ugnsbakad i folie. Broccolin till var nyskördad och med perfekt smak.

I går tog vi lokalbussen till den närbelägna orten Travira. Vi besökte det gamla vattentornet med ”spegelutsikt” över den turistiskt pittoreska staden som delades av en flod. Dagen började grådisig och med duggregn men eftermiddagen blev härligt solig. Akki åt en ugnsbakad tunafish med tomater och lök på; för att smaka och lära. Akki har inte mycket att lära! Jag tog grillad makrill som jag var nöjd med. I en ganska välsorterad vinbutik köpte vi en halvflaska bra portvin att ha som present.

Inte nog med att lägenheten blir ordentligt städad minst en gång i veckan – i köksutrustningen ingår självklart fiskbestick.