Efter en vecka i Höllviken återvände Vincent med sina föräldrar till Linkan efter ett besök med många förvecklingar. I morse kom ett stilla sommarregn och Akki kastade ut gödning på den trötta och hårt prövade gräsmattan.
Förvecklingarna började veckan innan. Det var först meningen att alla tre Linkanborna skulle komma till Kristi Himmelfärdshelgen. Vincent blev emellertid bjuden till bästa kompisens födelsedagskalas på lördagen. Vincent och Shasha valde att stanna hemma för att Vincent inte skulle missa kalaset.
Strax efter att Jens lämnat Linkan började Vincent få ont i magen och kasta upp. Sen blev det ont i öronen och som lök på laxen fick han också ögoninflammation. Ett besök hos doktorn blev resultatlöst eftersom Vincent vägrade att låta sig undersökas. Det blev inte heller något första barnkalas för Vincent.
Jens kom som planerat till Höllviken och en trädgård som krävde uppmärksamhet. Gräsmattan vertikalskars och nöjd kunde Jens, Akki och jag följa cupajävelen mot Hammarby. (Ola, Carina och Johanna var på plats i Tjockholm.) Oavgjort efter full tid, oavgjort efter förlängning men på straffar lyckades det äntligen för ”di Himmelsblå” att efter mer än tre decennier vinna cupajävelen! Självklart firades detta hett efterlängtade ögonblick med bubbel.
Jens jobbade inte bara i trädgården utan också på distans. Det blev givetvis också en vända till tippen med trädgårdsavfall.
På söndagen anlände äntligen Vincent och Shasha medan Akki var på Garden Show i Kungsparken. Det blev ett kärt återseende – även om Vincent var trött och reserverad efter sjukdom, en tågresa med byte till buss och upphämtning i Hässleholm eftersom det börja brinna nära spåret strax utanför Lund. pga banarbete.
På måndag morgonen var det dags för Shasha att fara vidare till Cypern och en tandläkarkongress. I Höllviken var vår uppgift att ta hand om Vincent för att Jens skulle kunna fortsätta att jobba på distans. Det gick så där första dagen men efterhand fick vi upp handlaget. Vi kunde ta oss till stranden, till Vellingeblomman och besöka Bamseland, till Ängavallen och kolla på suggor och grisar, till Malmö museum och kolla akvariet med rockor, hajar, korallrev med alla färgglada fiskar. Vincent fick också smak på att prova farfars digitala kamera. Alla bilder blev väl inte som han tänkt sig men alla är vi barn i början. Alla motiv är inte välvalda.
Men blommor är vackrare.
Shasha hade knappt hunnit landa på Cypern innan hon övermannades av en rejäl maginfluensa som höll henne borta inte bara från trista föreläsningar utan även från middagar och utflykter med kollegor. Det blev inte mycket mat för henne de första dagarna. Sista dagen kunde hon delta i några aktiviteter. När hon anlände på lördagen var hon fortfarande rejält trött efter ett ”fakirflyg” från Cypern.
På fredagskvällen blev det besök av Ola och Carina med vidhängande motorsåg. Det var mänga grenar och stockar att kapa efter vinterns fällning av en 50-60 år gammal tall. Det blev ett styvt arbete för en man som tillbringar mesta arbetstiden framför datorskrämrar. En del av stockarna hade redan börjat få torrsprickor så med en järnkil och slägga klövs en hel del. Men mycket återstår.
Jag kan inte avstå från att kommentera de senaste turerna kring SD:s förslag om att uttala misstro mot lundapågen Morgon Johansson. M, KD och L hoppade snabbt på tåget. En politisk vilde (f.d. Vänsterpartist och PKK-sympatisör) hotar utnyttjar situationen med sin avgörande röst. Ett rent inrikespolitisk problem – Morgan Johansson – utnyttjas för att få försäkringar i utrikespolitiska frågor, som vår relation till skurken Erdogan och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Ännu vet vi inte hur det slutar. Gör statsministern ett bondeoffer (låter Morgan lämna in en ansökan om entledigande), lovar vilden inga eftergifter till Erdogan (och kan därmed sitta kvar) eller förlorar en förtroendeomröstning och sitter kvar som ledare för en handlingsförlamad regering (expeditionsministär) tills valet i september? Statsvetenskapliga förvecklingar där jag självklart håller på en uppgörelse med ”vilden”.
