Idag har det varit så trist väder att till och med läsandet av Statsvetenskaplig Tidskrift framstod som ett nöje? Några uppsatser om kungens oväntade ingripande i Svenska Akademiens stadgar kunde jag som notorisk republikan inte motstå. De kittlade min nyfikenhet på skandaler av och inom monarkin. Att ingreppet inte var självklart höll till och med konservativa och rojalistiskt anstrukna jurister med om – även om det efter lite juridiska finter kunde finna visst stöd för kungens ”övergrepp”.

En ”gammal” statsvetarkollega har inte oväntat en rakare och mindre fintlig tolkning av Gustav III:s kungliga beslut. Han konkluderar att Carl XVI Gustavs beslut var ”häpnadsväckande” och ”Om detta innebär ett prejudikat för en kungamakt som på eget bevåg att utöka sina befogenheter…är detta en riskabel väg framåt.”

Ovanstående är ungefär vad jag själv kommit fram till – utan att kolla källorna. Vad som är mer anmärkningsvärt i den ”grävande” uppsatsen är att knugen inte bara är beskyddare av Svenska Akademien utan ”Kungen är även beskyddare för bland annat AIK och Orphei Drängar.” Om kungen inte frivilligt drar sig tillbaka återstår kanske bara republikhotet?https://statsvetenskapligtidskrift.files.wordpress.com/2018/10/st183_occ88versikter_gustafsson_korr3.pdf