Det blev ett äggendomligt påskfirande. Vi visste i förväg att påsken skulle bli annorlunda eftersom MFF hade bortamatch mot Norrköping på Påskafton. Eftersom Jens och Johanna är bosatta i närheten och Ola inte tidigare kunnat ta sig till Norrköping för att tillsammans med Johanna se klassikermötet blev familjesammankomsten senarelagd.
Men allt började egentligen måndagen i påskveckan när Akki fick sin åttonde covidvaccinering. Några minuter efter sprutan fick Akki hjärtfladder och så hög puls att personalen på vårdcentralen beställde ambulans. Det blev direkt transport till akuten i Trelleborg och inläggning. Bilen i Höllviken, Akki i Trelleborg på medicinen och jag fick beskedet på hemväg med Pågatåg från Lund och min Litteraturjunta. Efter en orolig natt tog jag bussen till Höllviken, hämtade bilen och körde till Trelleborg. Sjukvården hade konstaterat alltför lågt kaliumvärde vilket åtgärdats och vi kunde så småningom köra hem.
De haltande påskförberedelserna fortsatte med att grava lax och förbereda lammsteken. Så var det dags igen på Långfredskvällen hemma på Lagmansgatan. Hjärtfladder, ambulans och transport till akuten i Malmö mer intravenöst kalium och en akutläkare som tog sig an problemet och lovade uppföljning och en remiss till provtagning. Men labben för provtagning är stängda över påskhelgen. Det blev ingen tid förrän onsdagen efter påsk. Jag hämtade hem en trött Akki på Påskafton som trots allt slutade med en övertygande vinst för ”di Blåe” i Norrköping.
Innan dess hade vi hunnit med lite prefestum påsk tillsammans med Ola och Carina på Skärtorsdagen. Fredrik fick lämna återbud eftersom han fått influensa och fått lämna sitt jobb på kontoret men fortsätta hemma.
På Annandagen hade Jens och Vincent installerat sig i Höllviken och självklart skulle vi övernatta där så länge Vincents påsklov i Höllviken varade. Tyvärr blev det inte mycket av det. Akki hade knappt hunnit beställa biljetter till Vincent och sig själv innan det var dags igen. Eftersom det var på dagtid körde jag Akki till akuten i Malmö. Återigen konstaterades kraftig kaliumbrist. Akki fick övernatta på akuten och jag på 14:e våningen i Malmö i stället för i Höllviken.
På onsdagen besökte Vincent, Jens och Ola Exprimentariet i Köpenhamn medan Akki och jag vilade ut.
I torsdags blev det besök i Höllviken och en postfestum påskmiddag med lamm. Eftersom Akkis kaliumvärde åker bergochdalbana var det inte tal om Akki och Vincent skulle gå på cirkus. Jag hoppade in som ersättare. Det hade Akki anledning att sörja – hon hade uppskattat det ännu mer än Vincent och jag. Akki fick i stället ett minst lika bra samtal med Jens på tu man hand, som jag haft kvällen innan. De följande bilderna ger tyvärr inte full rättvisa åt alla cirkuskonsterna. Jag är ingen mästare med mobilen.
Armborstskytten hade först på 10 meters avstånd skjutit på en större svart ballong som innehöll denna vita som han därefter prickade. När han kastade sju knivar missade han henne med hårsmåner.
Dessa stadiga manliga cirkusbesökare fick först sätta sig på pallar. Därefter blev deras överkroppar nedlagda på rygg i varandras knä. Sedan tog pallarna bort – och det blev 20 minuters paus.
I denna stålbur körde fyra motorcyklar samtidigt runt och upp och ner. Tyvärr framgår det inte av denna bild hur spektakulärt denna final var.
Sedan var det jättelika vattenpölar när vi lämnade cirkusen på Mölleplatsen eftersom det hällregnat under föreställningen.
Idag skiner solen, Vincent och Jens är tillbaka i Linköping och medan Akki var på symässa njöt jag av solen i Höllviken och kunde nästan med hjälp av mina nya hörapparat höra hur vindruvsstocken sköt nya skott. Det är skott jag älskar.
Nu väntar vi bara på att Akki ska få kallelse till en systematisk undersökning om sitt kaliumläckage.
