Det har varit osedvanligt varmt och soligt sommarväder fram till midsommar. Det sedvanliga midsommarvädret med blåst och kalla vindar viner om öronen. Som seden bjuder är jungfrubesken, åbrodden och johannesörten på flaska i beredskap inför morgondagens midsommarfirande tillsammans med salt sill, den egna färska närodlade potatisen och gräslöken och gräddfil och inte minst Vincent och hans föräldrar. Linköpingsborna avstår från den proletära salta sillen men spisar gissningsvis de färska pärorna med alternativ fisk.
Dygnsrytm och mattider styrs i dessa dagar inte bara av Vincent utan minst lika mycket av tidtabellen för viktiga matcher i fotbolls-VM. Jag tycker mycket om att se fotboll irl. Matcher i tv kan vara prövande eftersom överblicken saknas och det är för mycket fokus på spektakulära individuella prestationer. Av och till nedlåter jag mig till att följa avgörande matcher för de nordiska lagen i EM och VM. Därför blir det mycket tvfotboll just nu.
Igår hade Vincent besök av kusin Johanna som kom med sitt gratiskort för kollektivtrafiken i Skåne. Vi hade roligt. Johanna försökte lära Jens att jonglera med bollar som Malmöflickorna gör. Jens kommer aldrig att platsa i Malmöflickorna – och det beror inte i första hand på att han inte klarar könstestet.
Skolorna har tagit sommarlov, bokklubbarna har fri läsning, tidningarna blir allt sommartunnare och ytterligare ett dygn blir natten kortare och dagen längre. Misströsta inte – om sex månader blir det bättre igen.
