Våra halvsekeljubileer börjar närma sig slutet. Det har varit 1:a maj gänget, Akkis och mitt guldbröllop och surströmmingsgänget. Dock återstår ännu några höjdpunkter: att spisa gåsen på lördag, att fira MFF:s tjugonde guld på Stadion dagen efter och att i sinom tid njuta av guldbröllopspresenten champagneprovning. De två gässen kommer att tillagas och äta tillsammans med barn, svärdöttrar och barnbarn – som nu behöver göra allt större arbetsinsatser. Vi gamlingar blir allt mer skröpliga. Som inför alla fester simulerar vi emellertid unga och pigga. Det brukar straffa sig dagen efter. Det går säkert snabbt över tillsammans med firandet av ”di Himmelsblå” tillsammans med Shasha, Jens (och tillkommande), Ola och Akki på Stadion.
Akki har idag ensam varit på slutbesiktning i Halmstad efter höftledsoperationen för tre månader sedan. Hon envisades med att jag inte skulle följa med. Jag fick dock köra henne till bussen i Höllviken. Sedan tog hon tåg till Halmstad och taxi till sjukhuset och tillbaka igen. Det blev fler steg än trots allt än på många månader. Den opererade höften fungerar oklanderligt. Tyvärr gör inte den andra det. I nästa vecka är det besök på ortopeden i Trelleborg – för att då förhoppningsvis hamna i en ny inte alltför lång kö för en ny höftled på andra sidan. Det kan komma att pröva vårt tålamod?
Tålamod är det fler än Akki och jag som behöver just nu. Carina får ursäkta men runt Lucia är det förmodligen inte hennes födelsedag som har vår odelade uppmärksamhet. Hon kan möjligen bli utsatt för hård konkurrens av Shasha, Jens och … Ombokningsbara biljetter till Stockholm är en julklapp i förskott!
Gräsmattan – liksom jag – är nyklippta. Gräsmattan förmodligen för sista gången den här säsongen. ”Apelsin- och citronträd” liksom andra känsliga växter är inflyttade i ”Vinterträdgården”, rosor och fikon inflyttade i växthuset, den första brasan är utbrunnen, bastubaden kommer allt tätare, dagarna blir allt kortare men vi har trots allt mycket att se framemot – och ”bakemot”.
