Vid morgonens promenad längs den soliga stranden i Höllviken hördes plötsligt bakom mig ett rejält dån. När jag vänder mig om och har den nyss uppstigna solstrålarna rakt i ögonen ser jag något som ser ut som Storsjöodjuret – eller var det kanske ryssen som inte tänkte nöja sig med Krim? 
Riktigt så illa är det nu inte; utan något mycket bättre och länge efterlängtat. Det är de första pålarna till badbryggan. Nu hoppas jag bara att det i upphandlingen av bygget av badbryggan även ingick en klausul om bra badväder i sommar.
Eftersom bryggan byggs strax intill den plats där Harry Arnold brukade sola och bada är ett lämpligt namn på bryggan Stand By. (Kolla på Spotify.)
Det tycks åtminstone bli en publikmagnet de kommande dagarna så snart ryktet spritt sig att killarna som kör maskinen inte har något emot hjälp från smågrabbar.
