Till vår förvåning fick vi en inbjudan till Malmö Nations årliga Ålagille. Det var svårt att motstå att tacka ja till inbjudan. Vi infann vi oss således nästan två timmar efter utsatt tid på inbjudan. Vi kom i lagom tid! Det var en kvart tills vi satte oss till bords. Det blev en trevlig tillställning med många snapsar, mycket sång men inte lika många ålrätter. Det var ett bullrigt – men ett inte ointressant möte med den studentikosa verkligheten. En tjej tilltalade mig med Ni! Det blev till att lägga bort titlarna och förklara för tjejen – som vuxit upp och gått i skola i Frankrike – att ni-tilltal var ett sätt att distansera sig, att ta avstånd. Vi hade trevligt efter det. Sedan skulle det koras Ålakung. Jag fick ju ställa upp. Trots att jag avstod från att dyka ner i tunnan med bar överkropp bland avklippta slipsar och några ålar – fick jag medalj som ålakung – med gott stöd av unga malmönationare. Med ÅLderns rätt? Det blev sent hem efter en kul kväll.
Till min förvåning slog MFF Elfsborg på bortaplan. Trots stormvarning var malmöklacken nästan lika stor som hemmaklacken. Det betyder allsvenskt guld! Det ska firas på söndag – förhoppningsvis med seger mot allsvenskans bottenlag. Konsekvensen blir färre möjligheter för Jens att kolla MFF i Stockholm. Men det står han säkert ut med när han kan komma till Malmö för att fira guldet.
MEN att ett skånelag ska behöva spela match på Mårtensafton är om inte helgerån så åtminstone ett brott mot sedvanerätten. Mårtensafton ska ägnas åt mat, möed maud, go maud, maud i rättan tid och inte minst maudaro. Enbart 08:or i ledningen för Sv Fotbollsförbundet kan komma på en sådan bisarr idé som Supercup på Mårtensafton. Det hade aldrig tillåtits på Hövdings tid.
