Solen skiner, skolan är slut och sommarlovet har börjat för Johanna och Fredrik. För pensionärer finns varken sommarlov eller sommarsemester; men vi försöker skaffa oss lata dagar ändå. Det är inte alltid så lätt: rabatterna och gångställena behöver rensas från ogräs, städningen blir mer arbetskrävande eftersom dörrarna står alltmer öppna och vi springer ut och in och gästerna och festerna avlöser varandra.

Först var det efterlängtat besök av Ewa från Israel, sedan var Kent med dotter och Ulf på besök vilket också var som förväntat trevligt. De tillhör en krympande skara av gamla vänner som vet allt om oss. Det är som vanligt alltid avspända och behagliga samtal – alla referenser till gamla tider är självklara och behöver aldrig förklaras och ändå kan samtalen föras framåt. Det är fascinerande. Johanna är några dagar på sommarviste medan Ola och Carina sliter med att försöka övertyga hantverkare om nödvändigheten med arbetslinjen – även på Nybogatan. Johanna har säkert haft det bättre än Ola och Carina.

Det har också kommit en propå om att pensionärsrummet på institutionen – institutionen behöver tömmas på ”gamla institutioner” som Agne Gustafsson (85 år), Henrik Hermerén, Bo Bjurulf, Leif Johansson och mig själv. Vår sammanlagda anställningstid överstiger med råge 200 arbetsår i statsvetenskapens tjänst. Jag har packat ner mina resterande böcker i några flyttkartonger och en av de kommande veckorna ska de flyttas till Höllviken. Innan dess behöver emellertid en hel del utrensningar göras i bokhyllorna i Höllviken. Det blir inte lätt – i synnerhet inte om solen skiner och det fortsätter att vara varmt i badvattnet.

Vi har börjat utrensningarna med att gå igenom gamla fotografier från 1800- och de första årtiondena på 1900-talet. En del har vi slängt! Övriga har överlevt till andra omgången. Vi får se hur många som är kvar till finalen? Fortfarande säkert för många! Övriga 1000-tals fotografier får ligga till sig ytterligare några år. Tyvärr blir de inte bättre med åren och det blir inte heller mindre arbete framöver.

Dessbättre har det blivit tid över för en del läsande också. En stor, märklig, överraskande och lysande bok som varmt kan rekommenderas är japanen Murakamis ”Fågeln som vrider upp världen”. Så fort någon har en trist regnig vecka framför sig – låna och läs den!

Trots idoga försök tycks vi inte få uppleva någon 100-metersfinal i London 2012. Vi har ett sista försök den 7 juli. Det lär inte hjälpa med att lägga sig i hårdträning inte ens för att få biljetter i bortre kurvan.

På fotbollsfronten går det avgjort bättre för Husie P97 än för MFF som åkte på flera bakslag den senaste tiden. Det är som med DSB-First, SAAB och medelhavsekonomierna mest snack och minst fotboll.

Säsongens sista rabarberpaj är äten, just nu är det jordgubbssäsong och sedan kommer de efterlängtade hallonen. Sommaren har sina självklara höjdpunkter.