Olas sommarkalas och 50 år är passerat. Vincent, Shasha och Jens har efter en fin vecka – med bad för alla utom Shasha – återvänt till Linköping. Den enda missräkningen var det oavgjorda resultatet för MFF mot Sirius. Som Loff så pregnant formulerade det ”Malmö has serious problems.” Det märks att han har släkt i Göteborg.
Efter alla gäster och fester har tvättmaskinen fått slita på lakan, örngott, servetter, handdukar och allt det andra. Så snart en maskin var färdig hängdes tvätten upp, en ny maskin laddades, när den var klar var den upphängda tvätten stryktorr och ny tvätt kunde hängas upp, en ny maskin laddas, stryktorr tvätt plockas ner och nytvättad hängas upp …… Allt tack vare tjänlig väderlek.
Jetsonstolarna var fulla av tvätt och det var bara för slaven att ta vid med strykbräda och strykjärn och ladda cd-spelaren med gamla klassiker som Dompan och Baise. Jag kan lyssna ostört då på ganska hög volym.
Det är med lite vemod men ännu större glädje jag stryker servetter och handdukar med broderade monogram. Det är min mormors, min mosters, min mors och min svärmors monogrambrodyr på servetter och handdukar. Vilka kalas under 1900-talet har inte dessa utensilier upplevt?
Kommer någon om femtio år att överhuvudtaget använda tygservetter? Eller handdukar med broderade monogram? Kommer någon att minnas att man förr i tiden torkade sig om munnen med tygservetter och inte med papper som vi då använde i andra ändan? (Parafras på Sten Broman)
Idag är vi nöjda med att skrubborna är stora och feta och att sälarna ännu inte fått vittring på piggvaren som den fått på torsken.
Att uppleva den taktila känslan av av nystrukna lakan vid sängdags eller en mjuk servett för torka bort lite överflödigt salt från ostron eller fett från en nystekt gås är som att smutta på en lagom rökig single malt.
Vem stryker numera?