Vi hade två fina veckor i Spanien även om vi en eftermiddag behövde – på inrådan av SOS-alarm – ta taxi till ett närbeläget sjukhus. Akki hade fått navelbråck. Trots våra obefintliga kunskaper i spanska och den spanska sjukvårdens mycket bristfälliga kunskaper i engelska lyckades vi inte bara få Akki inskriven, möta en doktor och få avslappnande dropp på Akki inom en kvart. Lite längre tid, ca en halv timme, tog det innan det var dags för röntgen och provtagningar. Efter två timmar kunde vi taxi tillbaka till hotellet och den rikliga kvällsbuffén. Akki åt av förklarliga skäl sparsmakat. Det blir inte heller tunga lyft framöver för Akki.

Även om fakirflyget återigen var rejält försenat pga strejker i Frankrike hann vi hem, fick lite skönhetssömn innan det var dags för jubileumskonsert med MNBB på Palladium. Husguden Thad Jones skulle fyllt hundra. Det var även 45 år sedan Thad Jones och Moncia Z gjorde sin LP ”It Only Happens Everytimes” med några lars Gullin kompositioner. Jörgen Nilsson, som spelade med Thad Jones och startade MNBB, skulle fyllt 75. Nostalgin stod som spön i backen. Mycket nöjda och trötta återvände vi hem till våra sängar.

Några dagar senare var det dags för ett nytt anfall av navelbråck för Akki. Efter kontakt med 112 kom ambulansen för vidare transport till den närbelägna akuten. Där konstaterades inte bara nvavelbråck utan även covid. Ny röntgen för Akki men ingen mat på 17 timmar. Hemgång och löfte om snar operation efter påsk. Ännu oklart när. En snabb komparativ utvärdering mellan spansk och svensk sjukvård av navelbråck: spansk snabbt in och snabbt ut, svensk snabbt in och snigelfart ut och till behandling.

Jens och Vincent firade påskveckan i Höllviken. Jens med hårt arbete i trädgården grävande och rensa ogräs, Vincent och Akki sådde solrosor, rovor och jordgrubbsfröer. Själv satt jag i solen och gonade mig när jag inte njöt av påsksillen, påsklammet och annat som hör påsken till. Vincent håller på att utvecklas till en intresserad och duktig Legobyggare.

En ny allsvensk säsong har dragit i gång. Av de två inledande matcherna att döma kommer det att bli onödigt påfrestande för svaga nerver. Visserligen två knappa vinster inledningsvis men ännu inget övertygande lagbygge. MNBB är alltid ett säkert lagbygge, visserligen rejält svängande men alltid trygghet i samspelt och soloprestationerna. Men som devisen för mitt Alma Mater lyder ”Ad utrumque”