Ännu har jag inte tröttnat på att se ut över Malmö och Köpenhamn när solen går ner och det börjar bli lugnt och stilla. Några flanörer tar en stilla promenad och de stirriga motionärerna är hemma under duschen. De möter jag i morgon när jag tar min promenad.

I dessa studentexamenstider – numera tar alla som orkat igenom tre år i gymnasiet ta studenten – innebär att studenterna kör runt tutande och visslande i flådiga bilar. I coronatider är flak med klassvis av studenter med bubbelflaskor i händerna, visselpipor i munnen och dundrande högtalare inte tillåtna. I stället tycks ett nytt inslag ha tillkommit – skjutande av raketer och rejäla smällare. Ju högre decibel desto lyckligare student?

Äntligen börjar kalendern försiktigt fyllas med coronauppskjutna kalas. Först på tur står firandet av Fredriks examen, en månad senare – och ett år försent -bröllopsfest för Shasha och Jens, house-warming-party och inte minst Shashas examen. Två dagar därefter blir det ytterligare en ett år uppskjuten tillställning; Pigges Premiums vänner. Normalt ”sammanträder” vi vart femte år. I år blir det sex år sedan senast.  I höst har vi dessutom många uppskjutna konserter att se framemot.

Men först måste Akki komma hem från SUS, Malmö.  Jag är för första gången ensam hemma en solig sommarkväll på 14:e våningen. En av fördelarna med läget är närheten till ett universitetssjukhus – vi kan nästan vinka till varandra. Ett mantra för fastighetsmäklare är läge, läge, läge. Nära till Stadion, kollektivtrafik, Pildammsparken, osv. Sällan framhåller mäklare närhet till ett modernt och högkvalitativt sjukhus. Kan det avskräcka köpare?

Nu är Akki inlagd. Men det var först en vända till vår beprövade Vårdcentral i Höllviken som känner oss utan och innan. De senaste veckorna har Akki haft återkommande urinvägsinflammationer och ordinerats allt kraftigare antibiotika.

Efter ny bakteriekontroll i urinen och ett EKG blev det remiss till akuten i Malmö. Efter flera medicinska försök fick de inte ner Akkis puls. De behöll henne för observation över natten. Akki är nu inlagd på Hjärtavdelning med diagnosen förmaksfladder. Olika hävningsförsök har gjorts av pulsen på 150. Undersökningar av hjärta och lungor med kamera genom näsan samtidig med någon kontrastinjektion. Dessutom digitalisbehandling och i helgen nya medicinförsök. Om inte hemgång sker på måndag återstår hjärtkonvertering och/eller ablation. Allt tros bero på en för långt gången urininfektion som penicillin tycks kunna knäcka. Så det blir i huvudsak sängläge över helgen eftersom patienterna inte ens får ta sig ut i korridoren för att sträcka på benen. Det blir till att gilla läget.

Läge, läge, läge. Det tog mig tre minuter att cykla till sjukhuset med nattgrejor, bok, laddare och läsplatta. Men väl framme tog det fem, sex minuter att överlämna grejorna! Nästan lika svårt att komma in som Fort Knox.