Under visst motstånd går livet vidare. Efter den senaste lyckade ögonoperationen har jag fått ändra sedan urminnes tider fått ändra några rutiner.

Den mest genomgripande och revolutionerande är att jag inte längre kan läsa morgontidningen i sängen tillsammans med min frukost. Visserligen ser jag mycket bättre på långt håll men att läsa på annat än rubriker och ingresser går inte – ännu. Det blir till att stiga upp ur den sköna sängvärmen, sätta sig i fåtöljen, slå på laptopen och läsa tidningen med stor stil.

Morgonpromenaden går utmärkt utan glasögon. Förmiddagens solsken gjorde livet ljusare. När jag skulle laga dagens ärtsoppa fick Akki läsa receptet på paketet och skriva det med ”grova” ord på en lapp.(Det blev en mycket god ärtsoppa!)

Dagens strykning gick också utmärkt och en del andra småsysslor – liksom power-napen. Den påföljande belöningen att läsa en bok får anstå ytterligare några dagar. Å andra sidan har jag fått tillfälle att använda öronen mer. De har använts till att lyssna igenom klassiska Lester Young-inspelningar från 30-, 40- och 50-talet. Ibland får jag som bonus Billie Holliday. Egentligen ska man inte läsa och lyssna på musik samtidigt; antingen hör man inte musiken eller så läser man inte.

Dessutom blir det tidigt i säng eftersom bokläsning ännu är för svårt och tv-programmen verkligen inte blivit bättre bara för att de syns bättre.

Detta har jag lätt kunnat skriva och läsa i 16 punkter – även om det inte syns när det publiceras.