I onsdags kunde vi inviga badrummet. Vi invigde den nya duschen och det nya handfatet. De gamla IKEA-skåpen var uppsatta, bänkskivan och skåpsdörrarna av vårt gamla körsbärsträd var på plats och toastolen var kopplad. Dörren till badrummet var satt på sina gångjärn – men dörren gick till byggarens och vår stora förvåning inte att stänga? Det var precis som om dörren hade fått för mycket dörrfoder i sig? Vi kliade oss i huvudet. Karmen hade inte rörts. Dörrbladet hade stått torrt och fint i carporten. Klockan var sju på kvällen och det var inte mycket vi kunde göra den dagen. Det var bara att invänta hantverkarnas återkomst. De kunde inte komma igår. De hade andra inbokade projekt. Det lovade att komma som idag fredag och fixa det.
De kom idag och fixade det! Det krävdes dock en hel del funderande och specialverktyg. Så nu kan vi stänga toadörren om oss – så snart Akkis nymålade färg på dörren torkat. Det kommer avsevärt att höja trivselfaktorn i huset.
Nu återstår ”bara” en grundlig städning av huset från byggdamm och gamla och nya gäster kan hälsas välkomna.