Somliga dagar är väl värda att längt efter. Vi har nu två strålande högsommardagar. Igår hade vi fint besök från ”Sumpan” av klasskamraten Ulf O och hans hustru Marie. De kom vi lunchtid igår. Efter en snabb liten lunch på filmjölk blev det ett långt besök på stranden – med dopp i Östersjön. Vi njöt alla i fulla drag även om det inte var onödigt varmt i vattnet och baden blev kortvariga.
Hemkomna från stranden började vinet och de gamla minnena att flöda. Skälen till att vi alla nästan alltid röstat vänster och lite olika mycket vänster över åren var varierande men privat lika angelägna. De tre av oss som inte har arbetarrörelsen med modersmjölken bekände en politisk vilsenhet, alienation parat med en viss grad av cynism om än av varierande skäl.
Piggvaren och vinet var minst lika bra som samtalen och den fantastiska sommarnatten. Vi satt under parsollen med tända stearinljus fram på småtimmarna. Det var kav lugnt om än ett par tröjor och filtar kom fram runt midnatt. Många gamla minnen och vänner ventilerades liksom barn och barnbarns jättelika framsteg och pyttesmåproblem. Kul.
Efter frukost vände gästerna kosan norrut mot Stockholm för att sammanstråla med barn och barnbarn. Föräldrarna till de ganska nyfödda tvillingarna behövde en del avlösning. Akki och jag begav oss till stranden som var knökande full. Däremot var det gott om plats i vattnet?
Grillning ikväll som uppvärmning inför OS-invigningen och inte minst at packa bilen inför morgondagens loppis i Husie. Vi får se om intäkterna täcker utgifterna för körning och loppisavgift. Om inte lopporna räcker – går överskottet till Myrorna.
