Efter landningen med det förenade flyget, den utslitna resväskan var det bara att ta nya tag. Följande dag mellanlandade (Nice- Kastrup-Sundbyberg) en gammal klasskompis i Höllviken för att delta i den flera månader försenade återföreningen av studentklassen. 55 år sedan vi tog studenten. Det firades på ärevördiga Kramer – nära Centralen för de som kom långt norr ifrån inte skulle behöva anstränga sig över hövan. Det blev en lyckad tillställning. För fem år sedan ansåg en majoritet att vi borde träffas inte vart tionde år som tidigare. Nu fem år senare; ansåg majoriteten att vi borde träffas vart annat år. Jag undrar nu när vi träffas om två år vad majoriteten anser om hur ofta vi bör träffas? Slutar det med att vi till slut sitter på krogen dagarna i ända och ältar gamla minnen?
Knappt hade jag hunnit hämta mig från klassträffen förrän det var dags för att fira att ytterligare ett barnbarn blivit myndigt. Stort kalas på Nybogatan med Johanna i centrum som tränade på att dricka ”bubbel” – inför vårens studentexamen. Men innan dess nästa prövning för henne – att göra uppkörning för körkortet.
Dagen därpå var det italiensk buffé i Höllviken för födelsedagsbarnet och hennes föräldrar tillsammans med ett par gamla kära vänner som alltid ställer upp med kort varsel.
Efter några dagars återhämtning var det dags för nästa höjdpunkt som vi osannolikt nog fått biljetter till – EL-matchen MFF-Köpenhamn. Jens kom ner från Linkan, jag hade fått biljett av Ingrid och Ingrid hade fått två biljetter av en sponsor så Akki hängde också med. Det var fullsatt på Stadion, kanonstämning och mycket spännande. Tyvärr inte en förtjänt MFF-vinst men åtminstone oavgjort.
Fokus ändrades därefter från fest till trädgårdsarbete – som legat i träda. Vi har sågat ner Akkis 40-årspresent plommonträdet. Efter 35 år blev det för mycket skugga och för lite tjänliga plommon. Men massor av arbete – att såga ner grenar och sedan klippa i säckar för vidare transport till återvinningen. Mycket jobb återstår.
Livet består dock inte bara av arbete och slit. I lördags hade Ola och Carina 50+50 fest med Navy-tema. Carina som söt sailor-girl, Ola som kapten Hadock, Akki som Amiral (med lånad skärmmössa) och jag själv som Long John Silver (med lapp för ögat). Lappen avlägsnades snabbt efter som det tredimensionella seendet försvann. Jag vill ju inte missa det ständigt påfyllda vinglaset. Det var en minnesvärd fest med de flesta av Olas och Carinas vänner. Vi tog bussen hem vid elvatiden – festen lär ha tagit slut vid femtiden på morgonen.
På söndagen blev vi bjudna på goda rester på Nybogatan.
Lilla huset har fått en ny spisfläkt och min ”Litteraturjunta” hade sammanträde häromdagen här i Höllviken. Nostalgin stod som spön i backen när vi diskutera ”Hjärta av jazz”. Det var Nalen, vad musik kan åstadkomma, Povels ordglädje och Alice Babs väg från ”slyna” till hovsångerska.

P.S Den utslitna resväskan, delar av det 35 år gamla plommonträdet har tillsammans med en 45 år gammal spisfläkt hamnat på tippen. Vad står näst på tur?