Sumpanbor är mycket trevliga gäster. Först var det Ulf och Marie och sedan Jens och Shasha. Det är skönt att ha kompisar som man känt mer än ett halvt sekel. Även om vi inte vet allt om varandra så vet vi tillräckligt mycket för att inte behöva dra ifrån eller lägga till om våra bravader oh tillkortakommande. Det är kanske inte så konstigt – man väljer de vänner man fortsätter et är trevligt att umgås med och som bekräftar de fördomar man har om sig själv. Det blir allt mer ont om medborgare som hela tiden oavsett konjunkturer har hjärtat på vänster sida.
Ulf och Marie hade knappt hunnit lämna förrän Jens och Shasha anlände – utschasade efter alltför många långa och hektiska arbetsveckor. Jens med mycket träningskläder nedpackade men med influensa blev dessutom vristskadad under kubbturnering med Fredde. En hel del sprintträning fick ställas in – det kompenserades dock mer än väl med lika rejäla som sena frukostar med hembakat bröd som rostades och åts med marmelad. Det blev ett par bra matcher på Stadion som MFF vann både över Gefle och Åtvidaberg. Vinsten över Gefle kan möjligen förklaras med att det enast vara fyra fans på bortäktaren där Shasha saknades men var en bra förstärkning på MFF:s ståplats. Fotbollshjärtat är ljusblått – men sitter trots marknadsliberal ”bankindoktringering” förhoppningsvis i huvudsak i den vänstra miljöpolitiska halvan. Sumpabor är alltid lika trevliga att ha som gäster- Det saknas aldrig samtalsämne.
Kent, Anki och Kerstin hann också med ett besök – också halvsekel gamla vänner. Det är omistligt – förhoppningsvis inte bara för mig. Deras frustration över tea-partyrörelsen och den växande teokratin är ett tecken på att “vår gamla” politiska kultur fortfarande gör motstånd. God mat och en underbar sommarkväll glömms dock världens elände lätt bort.
Det är inte bara Sumpabor som är trevliga gäster. Veckan innan hade vi Johanna och Hanna F som gäster. De deltog med själ och hjärta i fridrottskolan som Finish ordnade. I huvudsak har de fortfarande hjärtat hos Malmöflickorna och Lennart Helsings ABC. Det är en god början. Tids nog hamnar hjärtat på rätt plats.
Inte minst viktigt är att jag dessutom under tiden lyckats med att bygga upp ett förråd för att hålla januari och februari depressionen på behörigt avstånd. Johannesörten har skördats, knopparna stoppats i sprit för att sinom tid bli livselixir. Många liter vinbär har plockats för att bli saft och inte minst svartvinbärsgelé till gåsen. Det finns ett liv även när dimman, stormarna och småregnet anländer. ”Den vår de svage kalla höst” (Karlfeldt)
