Våra tre veckor i Spanien innehöll det mesta. Efter ett par inledande dagar med sol och värme slog vädret om några dagar med blåst och regn lagom till påsk. Samtidigt fick vi rejäla förkylningar med feber. Närliggande apotek kunde dock bistå med medicin så att vi kunde beskåda den lätt makabra påskdagsprocessionen.  

Dagarna inleddes med en rejäl frukost. Den stod vi på hela dagen om vi åt några tapas eller en glass. En civiliserad middag bör inledas med soppa och så var fallet dagligen fallet. I övrigt har det blivit mycket fisk och räkor. Efter påsk blev det sommarvarmt och vi stortrivdes i våra solstolar tillsammans med våra böcker.

Sista dagen fick vi en rejäl överraskning – ett strömavbrott som varade i 15 timmar i hela Spanien och Portugal. Det fick givetvis följdverkningar dagen efter. Dock blev flyget bara en timme försenat. Värre var det när vi landade på Kastrup. Den beställda hjälptransporten av Akki uteblev i över en halvtimme. Det medförde att vi missade ett tåg till Malmö och att de två följande var inställda. Perrongen på Kastrup blev alltmer packad. Därefter fick vi inte plats på tåget som äntligen kom efter en timmes väntan. Som tur var kom ett nytt tåg fem minuter senare. Trötta men nöjda kom vi hem strax innan midnatt. Till all lycka hade di Blåe vunnit en match.

Siste april ägnades åt en del läkarbesök, att fylla tvättmaskinen och allmän rekonditionering inför det stundande mötet med gamla lundavänner för 61:a gången. Våra kroppar är visserligen inte lika pigga som för 6 decennier sedan – men vi har ändå lika roligt tillsammans.

Eftersom Jens och Vincent var på besök i Höllviken var det självklart att hälsa på. Ola, Carina och Fredde anslöt. Jens och Ola jobbade på bra med motorsågen. Det blev mycket ved till brasan. Fredde och Vincent roade sig på studsmattan. Jens hann också med att rensa upp och städa i “vedboden”. Det var välbehövligt och blev några vändor till tippen. Jens och Vincent kunde nöjda och trötta köra hem.

Vi har också hunnit med ett besök på akuten. Akki fick plötsligt kraftigt näsblod som inte ville upphöra. Vi hade tur. Inga köer utan direkt in för behandling och stopp på blödningen.

Tyvärr blir det inget stopp på blödningen för MFF. En pinsam förlust på hemmaplan mot Brommapojkarna. Kallt och eländigt. Bättre var det dagen efter. Konsert på Palladium med favoriterna Jan Lundgren och Nils Landgren. Där behövs inga långkalsonger för att hålla värmen och humöret uppe. Måtte det bara inte ha varit den sista konserten på Palladium, som beskedet är just nu. Det är den pampiga och utmärkta klassiska salongen för bra för att behöva gå i graven.

Nu njuter vi av ljuset, grönskan och våren som äntligen är på väg.