Det bästa med Tjockholm är tåget söderut – allra helst som vi har möjlighet att göra ett längre stopp i Linkan för att äntligen få hälsa på hos barnbarnen – och deras föräldrar. På stationen möttes vi av Nova och Shasha. Vi hann inte sätta oss i bilen förrän Nova ljudligt protesterade. Det blev lugn och ro när vi snart nog anlände hem.
Eftersom jag behövde inskaffa vårt bidrag till fredagsmyset tog jag Nova med mig på en rundtur i barnvagnen. Men se det gick inte alls. Efter två hundra meter med en mistlur i vagnen nödgades jag att inse att mitt sällskap inte passade den unga damen. När den otröstliga dottern återlämnades innanför hemmets dörr spred sig ett leende över hennes läppar. Jag fick ta skeden i vacker hand och ensam förrätta mitt ärende inför kvällens mys.
Strax kom Jens och Vincent hem efter fredagssimningen och familjen var samlad vid middagsbordet.
På lördagen bar det iväg till Vincents nya favoritsysselsättning; klättring. Först en rejäl uppvärmningsrunda på olika studsmattor innan det var dags för klätterväggen. Utan att tveka – men med rejäl livlina – klättrade grabben en sex, sju meter uppför en vägg – hur kul som helst. Jens tyckte det var minst lika roligt.
På söndagen var det biobesök. Det blev tecknad film mitt på dagen; Tågmysteriet. Det visade sig vara även ett mysterium för Vincent. Det var tyvärr ingen film för barn i sexårsåldern utan snarare en film för Farmor och Farfar som är bekanta med Agatha Christie, Hercules Poirot och filmer som Mordet på Orientexpressen. Även om Vincent hade svårt att redogöra för handlingen var det kul att vara med Farmor och Farfar på bio. Mindre kul var det senare på eftermiddagen när ”di Blåe” förlorade mot Kalmar.
På måndagen var det skoldags. Akki gjorde en busstur i en kappaffär – men kom hem tomhänt. Shasha, Nova och jag hämtade Vincent på hans skola. De hade under dagen jobbat med bokstaven A. Det blev många ord på A på vägen hem där Farmor inte väntade med Anka men väl favoriten falukorv.
På tisdagförmiddag var det dags att avsluta vår utflykt och ta sig ytterligare söderut för att i onsdags ta emot Socialtjänsten som ville göra ett hembesök för ett Hälsosamtal. En service som erbjuds alla som fyllt 80 i Malmö. Utöver att börja knapra D-vitamin och fortsätta med artrosgymnastik var det ett bra tips vi fick; att få hjälp med att gratis ta ner och sätta upp kristallkronor så att de kan tvättas och putsas. Det är en del av den fixartjänst – som annars består i att få hjälp med att ta upp och ner tunga grejor från källaren och hyllor som kräver stege, byta glödlampor, kolla brandvarnaren och hjälp med att installera tv och obegripliga datorer. Kanske inte i första hand för omsorg om gamlingarna utan mer omsorg om kommunens utgifter för hemsjukvård när vi varit för övermodiga i våra i-landsprojekt.
