Det är tomt. En jättehög med skjortor, servetter, dukar, lakan och örngott är färdig strukna. Jetsonstolarna är tomma på ostruken tvätt. Tallrikarna är tomma efter uppäten piggvar. Vinglasen är urdruckna och tomma. Men mest tomt är det på stranden som saknar Vincent. Vincent, Jens, Akki och jag var flitiga besökare måndag, tisdag, onsdag.
Bäst var dock onsdagsmorgonen när jag ”väcktes” med kaffe, blommor och vidunderlig sång av barn och barnbarn. Det är inte för ofta jag serveras kaffe på sängen? Efter besöket förmiddagsbesöket på stranden och en hastig lunch lämnade Vincent och Jens Höllviken – dock lämnade de kvar en kostym, lite matattiraljer – så att de snart har skäl att återvända. Det var också tomt utan Shasha – men någon i familjen måste vara vid forskningsfronten och försvara den.
Andra i familjen – Ola – flyger till Tel Aviv för att hålla di Himmelsblås försvarslinje. Det gick också bra. Återtåget var mindre lyckat. Ett försenat flyg med för att det blir w.o. när Ola ska kvittera ut sin paint-ballpresent av Fredde. (Jag har ännu inte blivit inkallad som ersättare?)
Akki och jag njöt i torsdags – före och under matchen – i fulla drag för ett för 53:e gången – snart femtielfte (bara 8 gånger kvar?) – att äta surströmming tillsammans med gänget hos Lotta i Helsingborg. Det var emellertid lite tomt på vänner. Gamla säkra trotjänare hade tvingats lämna återbud: Loff, Eva-Lis, Ingrid och Anders. De missade min utstyrsel?
Dagen till ära hade jag himmelsblå linnekavaj och vita linnebyxor. Eftersom det var tropisk värme avstod jag från den annars obligatoriska halsduken. Det gick bra ändå – trots att jag körde hem. Men visst var jag torr som en nykterhetspredikant. Torrsprickorna i levern kurades vid hemkomsten. Eftersom jag försöker undvika skitsnack här – ska jag bespara eventuella läsare detaljer om mina fekalier efter surströmmingsexcesserna.
