Det blev ett par misslyckade vändor till operation för Akki. Hon fick fasta och blev förberedd för operation torsdag och fredag. I lördagsmorse blev det heller ingen förberedelse – men plötsligt vid lunchtid lossnade det. Inga akuta höftledsoperationer med högre prioritet som trängde sig före. Akki är nu försedd med plattor och spikar. Hon kunde följa operationen och läkarnas snack. Själva operationen tog drygt en timme och därefter ytterligare en timme för att sy ihop muskler och skinn.
I eftermiddags kunde jag för första gången träffa Akki fysiskt. Det var efterlängtat att se henne – även om hon satt i rullstol. Inget gips men rejält omplåstrad och fortfarande ett uppsvullet knä och ben. Akki är självklart ganska trött och hade inte orkat med dagens sudoku. Hon är dock vid gott mod – även om det sjönk en del när ”di Himmelsblå” bara spelade 1-1 mot bottenlaget Varberg. Det gör ingen på gott humör. Nu får vi se när det är dags för att skrivas ut från sjukhuset och komma hem. Inte minst behöver vi noga tänka igenom vilka hjälpmedel och stöd vi kommer att behöva de kommande veckorna. På onsdagkväll kommer jag inte att vara till mycket stöd för Akki eftersom MFF då kommer att få mitt odelade stöd när de möter AIK nära oss. Ola – som tillsammans med Carina – har då frikostigt lånat ut sitt årskort till mig. Akki får förhoppningsvis nöja sig med att höra rutorna skallra här på 14:e våningen.
