Veckorna drar sig fram, liksom de gråa molnen som ibland släpper ifrån sig snö men mestadels regn. Ännu märks det inte att dagarna blir längre; det är trots allt en månad sedan det var vintersolstånd! Den enda ljusningen är att det blivit ett välbehövligt och efterlängtat maktskifte i USA.
Trots det bedrövliga vädret försöker vi att dagligen komma ut i den s.k. friska luften. Pildammarna är en utmärkt promenadrunda. Det enda stressmomentet är alla hurtiga motionärer som springande och joggande stör det eftertänksamma flanerandet.
Akki är en flitig cyklist i Malmö. För en tid var hon på den årliga urinöversikten för att kolla läget på njurstenarna på vårt närbelägna sjukhus. I sedvanlig ordning var det ett drygt dygns fasta innan. Eftersom solen för en gångs skull visade sig och Akki var hungrig och kaffesugen blev det en cykeltur till sjukhuset för att komma snabbt hem. Hemcyklingen höll på att sluta katastrofalt. En plötsligt isfläck och cykeln for åt ett oväntat håll. Akki slog sig gul och blå – men bröt inga ben och klarade huvudet med en bula! Men hon var rejält omtumlad när hon kom hem till kaffe och frukost.
En vecka senare kände Akki smärta i revbenen nära axeln. Efter kontakt med vårdcentralen konstaterades en spricka i revbenet. Det blev en rejäl dos smärtlindring. I fortsättningen blir det obligatoriskt med cykelhjälm.
Nu väntar vi otåligt på vaccin och att bli kallade till en första spruta så att vi kan börja utnyttja fria resor för 70+ i kollektivtrafiken i Malmö. Som passionerad kollektivresenär har det varit ett trist att se busskortet ligga och samla damm – i synnerhet om vintern och kylan kommer.
