Promenaderna till stranden är svettiga -speciellt med ansiktsmask. Det är inte många man möter på trottoarerna. De flesta ser ut som potentiella bankrånare. Eftersom de flesta kör bil eller cyklar fuskar jag lite med munskyddet. Det är först när jag närmar mig andra som det åker upp över mun och näsa. På stranden är det nästintill enbart livräddarna som vandrar fram och tillbaka som ständigt har ansiktsmasker på. På Carrefour är däremot alla strikta med ansiktsmasker och avstånd. Dessutom är där en behaglig luftkonditionering som gör att jag för en gångs skull går och drar benen efter mig i ett varuhus – jag maskade.
Flyget hit var också en annorlunda upplevelse. Det var ”mask på” redan i Hyllie. Kastrup var ödsligt med de flesta butiker stängda. Ingen plats för individer med agorafobi. Planet var besatt till kanske en femtedel. Alla hade tre sitsar till sitt förfogande. Det var inte förrän vi satt oss i hyrbilen sex timmar efter avfärd från Hyllie som vi blev ”avmaskade”.
Skadorna i badrummet – som var ursäkten för Olas och min utryckning – var avsevärt mindre omfattande än befarat och kunde åtgärdas på en dag av rörmokare och kakelsättare.
Ola jobbar på medan jag hjälper till med markservicen. Jag har till och med lekt trädgårdsmästare och gått hårt åt en oleander/blomsterpil som växt över alla breddar ut över gången. När Ola slutat jobbet blir det en vända till stranden för att försöka få lite svalka. Badet hjälper föga eftersom det är badkarsvarmt i vattnet – säkerligen runt 28 grader. Men det är skönt ändå.
De första dagarna när vi gav oss ut kom vi efter några minuter på att vi glömt maskerna. Det vara bara att traska tillbaka. Efter två gånger kom vi nu ihåg att maska.
