Det blev en intensiv Påskdag. Eftersom kattpensionatet upphörde i Höllviken och Tigris skulle återinskolas på Nybogatan innan vi fortsätta till Linköping och Vincent startade Påskdagen med att packa. Det blev mycket packande eftersom vi även behövde ”gå-bort-kläder”. Vi var även bjudna på påskmiddag hos våra kära vänner i Västra hamnen.

Tigris anade snart oråd och höll sig fundersamt i bakgrunden. När allt var packat i bilen – kattlåda, kattsand, kattmat, kattfilt, ”gå-bort-kläder” och två små övernattningsväskor, lap-top och paddor återstod bara att övertyga Tigris att gå in i kattväskan. Akki och jag har under åren löst många problem – även med kattor. Det gick vare sig med mutor eller lämpor. Katten lyckades åla sig under Akkis säng. Till slut blev enda sättet att få ut honom att hämta kvasten, som häxorna använde för färden till Blåkulla. Med milt tvång infångades en kränkt katt och vi kunde påbörja färden – inte till Blåkulla som stängt för säsongen – utan till Nybogatan. Det gick lika bra.

Några timmar senare var det dags att lämna Nybogatan för att spisa påskalammet på Barometergatan hos våra kära vänner Yvonne och Barbro. Det var en strålande vacker kväll med solnedgång över Köpenhamn. Värdinnorna överträffade sig själva med en entré av kanapéer – den med pepparrot var utöver det vanliga. Champagnen slank lätt ner tillsammans med godsakerna. Huvudrätten lammstek med hemlagad bearnaisesås krydda med ramslök njöt vi av med solen sjönk över Köpenhamn. Vi hade kunnat stanna hela natten – men vi hade en rejäl bussresa till Videdal och Tigris. Dessutom skulle vi inte lämna Malmö alltför sent på Annandagen.

Tigris sov tryggt i ”vår” säng på Nybogatan och verkade inte alltför kränkt när vi lämnade honom på morgonen efter att ha ”lånat” Kalles kaviar från kylskåpet på Nybogatan. Av stackars Olas reaktion när vi underrättade japanresenärerna om stölden kunde man lätt tro att det var äkta iransk störkaviar vi stulit. Om man saknar Kalles kaviar mer än MFF:s kanonspel när man är långt Bortistan ska man kanske överväga att stanna hemma?

I Linkan blev vi väl mottagna av två flitiga studenter och en pigg och på alerten Vincent. Det blev kul dagar för farföräldrarna och synbarligen Vincent i sandlådor, gungor, med såpbubblor, fotboll och annat. Det blev också kreativa dagar för hälsoekonomen och odontologen – och MFF som gjorde en utmärkt andra halvlek mot Hammarby 4-1. Vi tvingades dock till återhållet jubel för att inte väcka en insomnande Vincent.

Farmor och Farfar njöt i fulla drag och lärde sig mycket av det uppväxande släktet. Man blir aldrig för gammal att lära – man lär utanför skolan för livet. Barnpassning är verkligen inte bara en barnlek.

Efter fyra snabbt passerade pedagogiska dagar var det dags att återvända till verkligheten via Astrid Lindgren-land (Vimmerby för fika), IKEA-land (Älmhult för kissepaus) och Höör (för inköp av skor). Det var 25 grader varmt när vi passerade Rottne – fortfarande i april månad.

Vi kom till Höllviken några timmar innan japanresenärerna anlände till Kastrup. Efter en månad utan regn; regnade det hela natten. Jag slapp därför klippa gräsmattan utan kunde ägna tiden åt att skörda säsongens första rabarber och gör en smulpaj – söt och surt, varmt och kallt (vaniljglass).

Nu återstår det extra sura – att dra maskrosor.