För ett par veckor sedan lyckades jag till min stora glädje återigen montera och få igång hydroforen – som varit på sedvanlig vinterförvaring för att inte frysa sönder. Jag blir glatt överraskad av mina rörmokartalanger och att jag lyckas komma ner och upp ur den trånga brunnen varje vår.

Vi har någon månad haft en kökskran som strulat. Den har låtit illa nästan varje gång vi stängt den och det har krävt lite extra för att få den att sluta droppa. Vi tröttnade på strulet och bestämde att kontakta en rörmokarfirma. De kallas numera VVS-installatörer. Vår gamle trotjänare Hedin har gått i pension och ”Mackan” Rosenberg bygger en padeltennisstadion intill hans butik. Så vi kan inte längre nyttja hans buttra men effektiva tjänster. Nåväl VVS-firman i Vellinge kunde identifiera vilken insats vi behövde byta. Det skulle vara lätt som en plätt! Vi lät oss övertalas – synnerhet som en VVS-montör skulle kosta mer än insatsen som behövde bytas.

Akki fick instruktioner när hon hämtade insatsen hur det skulle gå till. De första stegen gick – om än inte lätt som en plätt – att klara. När vi sedan skulle lyfta upp insatsen som vi skulle byta tog det tvärt stopp. Och inte fungerade telefonväxeln hos VVS-firman heller. Akki satte sig i bilen, körde till VVS-firman i Vellinge och jag fick instruktioner via telefon. Inte hjälpte det. Insatsen satt och sitter fortfarande som berget. Och inte har de möjlighet att komma till undsättning förrän i övermorgon – trots rejäl ersättning.

Högmod går före fall!

Vi får vara nöjda med att MFF i måndags äntligen lyckades spela rimligt bra fotboll och att det luktar nyklippt gräs i Höllviken.