Min mormor föddes 1882 och min farmor föddes 1879. Jag har bestämda minnen av dem båda. Min mormor dog 1957, när jag var 14 år. Hon bodde på Skolgatan 21, tredje våningen, vi på fjärde våningen. Vi umgicks visserligen inte dagligen men jag var ofta nog ner hos henne för att bläddra i veckotidningar eller ”tigga” lite godis. Min mormor var en rapptungad och vänlig dam som älskade kafferep med sina väninnor. Innan min farmor flyttade till ett vårdhem vid Persborg bodde hon tio minuters promenad hemifrån. Vi besökte henne någon gång i månaden. Hon var mer tungsint än min mormor och i hennes svenska kunde man ana en lätt brytning på tyska eftersom det i hennes barndomshem talades tyska.

De senaste dagarna har jag ”umgåtts” flitigt med Vincent – släktens senaste tillskott. Vincent behöver bara bli 83 år gammal för att få uppleva år 2100 vilket inte är helt osannolikt åtminstone mot bakgrund av den förväntade medellivslängden. Jag kommer i så fall att ha känt personer som levt under 1800-, 1900-, 2000- och 2100-talet. För mig svindlar tanken.

2017 har varit ett skickelsedigert år. 50-årsjubileerna har avlöst varandra. Akki har fått en ny kula i höftleden, MFF tog sitt tjugonde allsvenska guld och till slut fick Shasha och Jens sin hett efterlängtade Vincent. De har nu gjort sin Eriksgata genom södra Sverige och träffat kusinerna i Göteborg och Malmö. Under malmövistelsen bodde alla tre hos oss i Höllviken. Det har blivit mycket kvalitetstid tillsammans.

För första gången på många, många år var jag och Akki på opera på Stadsteatern. (jag vägrar fortfarande att kalla teatern för Malmö opera.) Vi hade ett mycket gott skäl – det nästa yngsta barnbarnet medverkar. Ola och Jens var också med. Shasha och Vincent stannade hemma hosfaster Carina för att gosa. (Carina hade givetvis varit på Johannas premiär tillsammans med Mormor.) Operan ”Hans och Greta” är inte något av mer betydelsefulla verken. Johanna kunde emellertid ta emot den fullsatta salongens applåder och jubel efter en stabil statistinsats. (Johanna är 5:a från vänster)

Om någon dag är det 2018. Det kommer att inledas med 7 veckors besök i Thailand. Det blir en bra uppladdning inför Akkis höftledsoperation – andra höften – i vecka 11. I slutet av februari flyttar de nyblivna föräldrarna tillsammans md Vincent till Linköping och in i en sprillans ny lägenhet. I allt detta ska Jens börja söka nytt jobb och/eller fortbilda sig. Vincent får kanske studentföräldrar – precis som Ola hade en gång i tiden.

Nu är det dags att önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!