Akki och jag var fattiga studenter, gifta sedan några månader tillbaka och äntligen med ett eget ”boende”. Boendet bestod av ett torp på två rum men utan varmt vatten. Torpet var belägen intill en bondgård mellan Lund och Lomma. Toan var visserligen inomhus men behövde tömmas en gång i veckan i grannens gödselstack. Mer om detta en annan gång.
På kvällen den 17 oktober hade vi tjänstgöring som nattvak på MAS – Malmö Allmänna Sjukhus som det hette på den tiden. Eftersom vi nyligen fått en ”garanterad” hankatt och ännu var en källing togs den tillsammans med lite tvätt med till Knutstorpsgatan för att i lugn och ro få tillbringa natten tillsammans mina föräldrar. Akki på vespans bönpall, katten (Mjau Tse Tung) i en axelväska och med tvätten mellan mina ben körde vi till Limhamn för leverans innan vi körde till MAS. Nattvaken kunde vara olika arbetsamma beroende på avdelning. Själv var jag placerad på långvården som så ofta förr. Det innebar normalt en del tunga lyft men ett stadigt och inarbetat arbetstempo. Så icke denna natt.
Efter första rundan på avdelningen började vinden att tillta. Markiser blåste ner och hotade slå sönder fönsterrutor till patienternas rum. Grenar bröts och ett par fönsterrutor kraschade med splitter i ett par patienters sängar. Många sängar med patienter fick flyttas ut i korridorerna. Strömmen gick och vi fick jobba med ljus från ljusstakar. Det var kort sagt ganska stressigt. Kaffe och mackor glömdes bort. Nåväl – efter ett par timmar återkom strömmen och på morgonen när vi slutade hade stormen mojnat. Jag minns inte om Akki och jag som vi brukade träffades i personalmatsalen för att äta en rejäl frukost till ett billigt pris eller om vi körde direkt för att hämta katt och tvätt.
Hur som helst när vi på morgonen närmar oss Vinstorp på vespan knackar Akki mig på axeln och pekar på vårt torp. Vi tror inte våra ögon. Torpets tak hänger delvis i linden intill torpet. När vi kommer fram ligger resten av taket spritt på bondens åker.Vi plockade eternitplattor i flera dagar. Det var ”katastrof” – men eftersom vi hade haft katten i säkert förvar blev det ingen ”kattastrof” – och det var skönt att vi inte var hemma den natten.
P.S. Idag har inget värre inträffat än att bilen inte startade. Tillkallad expert kunde inte heller starta via startkablar. Batteriet fulladdat men glapp i kontakt mellan kabel från startnyckel till startmotor.
