Ubud 2013-01-16
Igår var sista hela dagen i Padangbai. Trots lite regn och mulet på morgonen till frukost övertygade dessbättre personalen oss om att vi skulle ge oss ut på vår planerade snorkeltur 15-20 minuter norrut längs kusten med en liten ”fiskebåt”. Det var kav lugnt, regnet upphörde och solen tittade stundtals fram. Vi var framme vid snorkelstranden som heter Tanjung Jepun och vars andra halva är en hamn där det bland annat lossa olja! Korallreven var delvis förstörda men höll på att återhämta sig. Det var rikligt med nästan helt tama fiskstim om än inte så artrika. Efter en dryg halvtimmes snorklande var vi mer än nöjda – i synnerhet som det ”dök upp” ett gäng måttligt simkunniga. De kompenserade sin bristande simkunnighet med diverse flytanordningar och inte minst högljudda kommentarer och plaskande.
Vi fortsatte till nästa ställe strax intill Blue Lagoon. Där var en brant korallvägg med färre men större fiskar. För första gången såg vi fantastiskt vackra och graciösa bläckfiskar i makligt tempo förflytta sig. Vi följde dem tills vi faktiskt börja bli kalla och det var dags att äntra båten och bege sig tillbaka. En halvtimme på stranden där solen värmde skönt och vi nöjda vandrade tillbaka till ”hotellet”. Vi åt där vår avokado som inhandlats någon dag tidigare. Den var nu fullmogen, mycket matig om än inte lika smakrik som vi är vana vid. Eftermiddagen tillbringades på den lite otillgängliga men paradiska stranden. Kvällen avslutades med pizza! – dock stilenligt med havets läckerheter.
Den planerade avfärden i morse blev inställd. Förmodligen var vi de enda passagerarna som anmält oss till ”shuttlebussen”. Efter en hel del palaver och en timmes försening kom vi dock iväg med en taxi.
Eftermiddagen i Ubud har ägnats åt orientering i första hand bland silverbutiker och för att hitta en silverkurs till Akki. Det var inte riktigt den balinesiska granultekniken som förväntat. Därför avvaktar Akki. En rökt balinesisk anka avslutade kvällen. Regnet har just upphört och natten fylls av fågelsång och grodljud.
