Petra 2011-11-18

Det var tidigt, mörkt och kyligt i onsdagsmorse när jag promenerade iväg till första bussen till Hyllie för vidare transport till Kastrup och Tel Aviv. I Tel Aviv möttes jag av regn och Joakim. Men det var ett varmt regn och ett varmt välkomnande. Det var gott med en kopp starkt kaffe. Den billiga flygbiljetten medger vare sig mat eller dryck med mindre än att man betalar hutlöst så därför smakade det extra gott. Vi småpratade, tog en G&T, pratade med Akki och Ewa som låg vid Döda havet och solade innan det var dags för middag. Det visade sig vara Joakims födelsedag – 69 år – så falukorven och leverpastejen var mycket välkomna födelsedagspresenter. Eftersom jag var rejält trött blev det ett tidigt sänggående. Jag hade en lång resa framför mig på torsdagen.

Efter en rejäl natts sömn och en god frukost körde Joakim mig till busstationen i Jerusalem. Det var några sedvanliga säkerhetskontroller (och många alltför unga militärer med automatvapen lite slarvigt hängda över axeln).

Efter två timmars bussfärd mot Eilat hoppar Akki på bussen. Jag hinner kort vinka till Ewa. Efter ytterligare två timmars bussfärd är vi som väntat framme i Eilat. Men vi ska vidare och inte minst över gränsen till Jordanien och Aqaba. Vi tar en taxi till gränsövergången. Först köper vi lite jordanesiska dinarer, fyller i några papper för att lämna Israel och får passen stämplade. Av någon outgrundlig anledning behöver jag uppge min fars och farfars namn och får sitta och vänta en kvart innan jag får mitt pass tillbaka? Sedan var det bara att traska ett par hundra meter i ”ingenmansland” till Jordanien. Där fyllde vi i en visumansökan som lämnades vidare till en ny byråkrat som tog betalt och sedan vidare till en tredje som stämplade passen och visumhandlingen. Efter en timme var vi nu välkomna till Jordanien och kunde börja förhandla med taxi om transport till busstationen i Aqaba för vidare färd till Petra.

Det var en hård match att övertyga taxiägaren om att vi verkligen ville åka buss och inte taxi till Petra. Efter en hel del muttrande fick vi som vi ville – och priset på taxiresan hade sjunkit rejält. Bussen blev full när vi kom på så det blev avfärd direkt. Det blev nu ytterligare två timmars bussfärd i en liten och trång buss. Det hann bli rejält mörkt innan vi trötta kom fram till hotellet lite efter klockan sex. Det blev en buffémiddag på hotellet, lite uppdatering via tv av nyheter, lite sista påläsning om Petra innan det var dags för sängen inför en kommande ansträngande dag.

I morse började vi med en mycket rejäl frukost innan vi vid 8-tiden promenerade en kort sträcka till entrén där vi betalade vår 500 kronor. Sedan vidtog en spännande, intressant och tankeväckande promenad. Först 2,5 km genom en jättelik förkastningsspricka i ett berg som reste sig hundratals meter över oss. Vi kommer sedan fram till Al-Khazneh. Det är stort, imponerande hantverk – mycket spektakulärt och bygg för mer än två tusen år sedan – och står fortfarande nästan intakt.

Sedan fortsatte det med en ganska välbevarad och stor amfiteater, flera stora – men i huvudsak raserade tempel som höll på att restaureras. Petra har under århundranden drabbats av flera rejäla jordbävningar.

Vi hade promenerat mycket, det började bli varmt och jag fortsatte själv upp till ”Klostret”. Akki var inte riktigt sugen på en strapatsrik vandring upp i bergen så hon satte sig med sitt sticke. En och en halv timme senare återvände jag mycket trött och svettig efter att ha sett en välbevarad och majestätisk byggnad.

Sedan var det dags att vända mot utgången. Det blev en lång och tröttsam vandring hem – med många pauser.

Besöket var väl entrèavgiften. Jag ska på ett nytt besök imorgon förmiddag – då är priset bara en tiondel av dagens!

Maten i kväll kommer inte att göra Petra känt som en bra krogstad.