Äntligen … årets första riktigt soliga och varma dag. Dessutom har det blivit en hel del skött. Det blev till att stiga upp tidigt eftersom vi väntade hantverkare och ett telefonsamtal med ekonomiska konsekvenser.

Vi hade fått vår frukost, vi hade läst tidningen och lyssnat på Ekot och de senaste trista nyheterna från Libyen, Jemen, Gaza/Israel och inte minst Japan – och det blev ingen strandpromenad. De första hantverkarna dök upp halv nio. De garantireparerade Akkis manöverbara säng. Så nu gnäller inte sängen längre när den ska upp!

Ett par timmar senare kom telefonsamtalet från Securitas som förmodligen kommer att installera ett nytt – och bättre (?) – larm. För en gångs skull hade jag läst det finstilta på baksidan av offerten. Det var flera frågetecken och kryptiska formuleringar. Den stackars försäljaren kunde inte besvara frågorna utan fick be ”chefen” återkomma. När chefen en halvtimme senare återkom hade han inte samma formuleringar på sitt dokument som jag på mitt. Han blev mycket störd och erbjöd sig att komma förbi och hämta min offert så att han kunde kopiera och förhöra sig med sin chef (överchefen?). Dessutom påstod han – i motsats till min muntliga kontakt på Skatteverket – att ROT-avdrag inte var aktuellt.

Efter en snabb lunch behövde Akki ge sig iväg för veckans pianolektion med Johanna. Själv behövde jag efter ett tag ge mig iväg till ett möte med mitt ”nya ensamkommande flyktingbarn” från Afghanistan. Han skulle få sitt hett efterlängtade och väl behövda bankkort med lite drygt ett par tusen spänn på. Innan dess behövde jag kontakta elektrikerna som var i grannhuset för att installera larm, som tog längre tid än beräknat. En av våra väggkontakter hade varit ur funktion sedan ett åskväder i slutet av sommaren. Några lampor gick i samma veva, men det kunde jag byta själv. Elektrikern följde mig tillbaka och bytte väggkontakten snabbt.

Sedan iväg till bussen och till Hököpinge och flyktingboendet (som numera får betraktas som ett normalt inslag även i Vellinge). Noggranna instruktioner via tolk till grabben att inte köpa Iphone för alla pengarna utan i stället satsa på trista saker som tandkräm, kläder och skor. Det ska nog gå bra. Dessutom hade han skrivit ett brev på dariska till sin morbroder som hjälpt honom med pengar för att finansiera flykten. Det har jag nu postat – och kanske får vi svar och får veta något om var hans mor och syskon finns och hur det är med dem ….

När jag återvände för att låsa upp cykeln vid busshållplatsen bröts nyckeln av så det blev att ta en stärkande promenad hem efter att ha lämnat den låsta cykeln till reparatören.

Väl hemma ringer Securitas mellanchef för att klargöra formuleringarna i det finstilta. Mellanchefen har nog inte förstått allt som juristen på huvudkontoret förmedlat – men lovade att skicka över ett korrekt och komplett avtal. Det blir kanske bra …

Jag slutförde därefter redigeringarna av Australienbilderna och försökte sedan lära mig funktionen med webkameran. När Jens dök upp på Messenger hjälpte han mig att förstå hur det kan fungera. Vi såg och pratade med varandra – dessutom utan rundgång som gjorde att vi för många år sedan tröttnade på Skype. Så det kan vara värt ett nytt försök. Alla som läser detta är välkomna att bjuda in mig på Windows Live Messenger. Jag tror att adressen är den vanliga peter@eklundh.net

Imorgon blir det en mindre hektisk dag. Jag ska till Dalby för att hjälpa Loff att gräva några gropar. Hårt fysiskt arbete i bra väder tillsammans med en god vän – det blir utmärkt.